Platta på mark: felsök vanliga fel och förebygg fukt

Felsök fukt i platta på mark – orsaker, kontroller och åtgärder

Fukt i platta på mark leder ofta till lukt, dåligt inomhusklimat och skador på ytskikt. Här får du en praktisk genomgång av orsaker, säkra kontroller och beprövade åtgärder. Guiden riktar sig till villaägare och fastighetsförvaltare som vill agera i rätt ordning.

Så fungerar plattan och varför problem uppstår

En platta på mark är normalt uppbyggd av ett kapillärbrytande lager (makadam), isolering av cellplast, ångspärr (plastfolie) och en armerad betongplatta. Kantbalken bär yttervägg och syll, som måste skyddas från fukt. Dränering och marklutning leder bort vatten så att markfukt och nederbörd inte belastar grundkonstruktionen.

Äldre hus har ofta för lite isolering, bristande ångspärr eller uppreglade golv med organiskt material direkt på betong. Det skapar risk för kondens, mikrobiell påväxt och emissioner. Även nya plattor kan drabbas om detaljer som dränering, genomföringar och anslutningar mot fasad inte är rätt utförda.

Symptom att leta efter – snabb diagnos

Identifiera tecken tidigt för att kunna prioritera rätt åtgärder. Vissa symptom kräver omedelbar insats, andra kan följas upp med mätning innan du beslutar om ombyggnad.

Instängd källarlukt, särskilt efter regn eller på morgonen.
Missfärgning, bubblor i golvmattor eller svikt i uppreglade golv.
Saltutfällningar (vita kristaller) på betong eller sockel.
Förhöjd relativ fuktighet (RF) inomhus under längre perioder.
Mörka, fuktiga syllar eller missfärgade golvsocklar.
Stående vatten vid husliv, vatten i dräneringsbrunn eller igensatta rännor.

Notera när problemen uppstår: vid snösmältning, sommarfukt eller skyfall. Tidsmönstret hjälper dig att avgöra om orsaken är markvatten, kondens eller läckage.

Vanliga orsaker – och vad de betyder

Fukt når plattan genom tre huvudvägar: kapillärsug från mark, diffusion genom material och luftläckage som för med sig fukt. Förutom dessa tillkommer inträngning från regn och läckage från installationer.

Bristande kapillärbrytning: för lite eller fel fraktion makadam gör att markfukt sugs upp.
Saknad/defekt ångspärr: plastfolien under betongen saknas eller är perforerad.
Otillräcklig dränering: dräneringsledning utan fall, igensatt filterduk eller fel nivå.
Köldbryggor och kall platta: ger kondens på undersida golv eller i uppregling.
Läckage: dropp från rörgenomföringar, golvbrunnar eller fel i våtrum.
Uppreglat trägolv på betong: organiskt material mot fuktig yta skapar mögelrisk.
Fel marklutning: hårdgjorda ytor lutar mot huset och samlar vatten vid sockeln.

När flera brister samverkar, till exempel kall platta och tät golvbeläggning, ökar risken kraftigt. Därför är helhetssyn viktig innan du väljer åtgärd.

Mätningar och kontroller som ger säkra svar

Rätt mätning minskar risken för felbeslut. Mät alltid innan du lägger nya ytskikt eller isolerar invändigt. Dokumentera värden och foton så att förändringar kan följas över tid.

Mät RF i betong med RBK-godkänd metod via borrhål innan golv läggs om.
Mät fuktkvot i syll och annat trä med insticksmätare; jämför mot normalnivå.
Kontrollera marklutning: sträva efter minst 1:20 de första tre metrarna från fasad.
Granska dagvatten: rensa rännor, se till att stuprör leder bort vatten 2–3 meter.
Inspektera dräneringsbrunn och ledning; normalt fall cirka 1:200 mot utlopp.
Använd IR-kamera eller hand för att hitta kalla partier vid kantbalk och genomföringar.

Var försiktig vid borrning i platta. Lokalisera el, vatten och golvvärmeslingor innan du borrar. Vid osäkerhet, anlita fuktsakkunnig eller behörig entreprenör.

Åtgärda problemen – stegvis från enkelt till omfattande

Börja med att stoppa vatten och sänka fuktnivåer. Därefter förbättrar du avledning utomhus och tar bort fuktkänsliga material inomhus. Spara ombyggnad av grund och dränering till när mätningar och symptom motiverar det.

Åtgärda läckage, tät genomföringar och byt defekta golvbrunnar i våtrum.
Förbättra avrinning: rätta marklutning, förläng stuprör och skapa grusad zon vid sockel.
Sanera uppreglade, organiska golv på betong och ersätt med fuktsäker lösning.
Ventilera och torka ut kontrollerat; undvik att kyla ner plattan vid hög sommarfukt.
Dränera om vid behov: dräneringsledning med korrekt fall, dräneringsskiva, fiberduk och spolmöjlighet.
Vid ombyggnad: säkerställ kapillärbrytande skikt (makadam 8–16), cellplastisolering (EPS/XPS) och fungerande ångspärr.
Skydda syll: lägg syllpapp, kontrollera kantbalkens täthet och undvik trä i direktkontakt med betong.
I våtrum: använd tätskikt enligt gällande branschregler och korrekta rörgenomföringar.

Vanliga fallgropar: invändig isolering på befintlig platta utan ångtätt system kan ge kondens. Täta golvbeläggningar på fuktig betong kan låsa in fukt och orsaka lukt. Golvvärme driver ut fukt men kan samtidigt öka emissioner från lim och mattor – mät först.

Förebygg fukt i vardagen – drift och egenkontroll

En enkel underhållsplan minskar risken för framtida skador och förlänger livslängden på golv och ytskikt. Följ upp årligen och efter extrema väderhändelser.

Rensa hängrännor vår och höst och kontrollera att stuprör inte läcker vid fot.
Se över marklutning och återställ grusad skyddszon intill sockel vid behov.
Led bort vatten från stuprör minst 2–3 meter med utkastare eller markavvattning.
Logga RF och temperatur i riskrum under ett år för att förstå säsongsvariationer.
Kontrollera fogar och sprickor i sockel och kring genomföringar; täta vid behov.
Planera större renoveringar med fuktsäkerhetsbeskrivning enligt BBR och krav på dokumenterad fuktmätning innan ytskikt.

Sök professionell hjälp vid återkommande lukt, synlig mikrobiell påväxt, höga mätvärden eller om dräneringen behöver ses över. En strukturerad felsökning och rätt åtgärdsordning sparar både tid och byggdelar.