Sänk radonhalten i småhus med rätt mätning och åtgärder

Radon är osynligt men går att hantera med rätt metodik. Här får du tydliga råd om mätning, vanliga orsaker och de åtgärder som fungerar i småhus. Guiden hjälper dig att planera arbetet och undvika typiska fallgropar.

Radon i bostäder – bakgrund och riktvärden

Radon är en radioaktiv gas som kan tränga in från marken, avges från vissa byggnadsmaterial (till exempel blåbetong) eller följa med brunnsvatten. Gasen i sig luktar inte, men den bryts ned till så kallade radondöttrar som fastnar i luftvägarna. Långvarig exponering ökar risken för lungcancer.

I Sverige gäller ett referensvärde på 200 Bq/m³ för inomhusluft. Ligger ditt hus över detta bör du vidta åtgärder. En åtgärd inriktas alltid på källan: mark, material eller vatten. Därför börjar radonsanering med en korrekt mätning och en enkel orsaksanalys.

Så mäter du radon korrekt

En långtidsmätning med spårfilmsdosor under uppvärmningssäsongen ger säkrast resultat. Den visar normal årsmedelhalt och används för beslut om åtgärder. Korttidsmätningar kan ge en snabb indikation, men de ersätter inte en långtidsmätning när du ska verifiera ett resultat.

• Planera mätningen i bostadsdelar som används mest. Placera minst två dosor på olika våningar om möjligt.
• Låt dosorna ligga orörda under rekommenderad tid och för loggbok över placering och startdatum.
• Undvik placering nära fönster, ventiler, köksfläkt eller värmekällor som kan störa luftomblandningen.
• Skicka in dosorna för analys och jämför resultatet med 200 Bq/m³ referensvärdet.
• Gör en uppföljande mätning efter åtgärd för att verifiera effekten. Mät gärna i samma rum igen.

Har du egen brunn kan du även analysera vattnet. Radon i vatten påverkar främst luften vid duschning och disk, och kräver en separat vattenåtgärd.

Vanliga orsaker och hur du känner igen dem

Markradon är den vanligaste källan i småhus. Gasen sugs in genom otätheter när huset har ett litet undertryck. Typiska läckvägar är sprickor i betongplatta, otätade genomföringar, brunnar, fogar och otäta syllar. Hus med platta på mark eller källare är extra utsatta om marken är genomsläpplig.

Byggnadsmaterial kan också bidra. Blåbetong avger radon direkt in i rummet. Tecken kan vara förhöjda nivåer även på våningar ovan mark och där otätheter mot marken saknas. I sådana fall hjälper ökad och balanserad ventilation ofta bättre än en markåtgärd.

Radon i vatten förekommer främst i privata bergborrade brunnar. Problemet märks genom högre halter i våtutrymmen. Här åtgärdar man själva vattnet med avluftning innan det når kranar och dusch.

Metoder som fungerar i småhus

Val av metod styrs av källan, husets konstruktion och markens genomsläpplighet. Ofta kombineras flera åtgärder för ett stabilt och tyst resultat.

• Radonsug i mark: En fläkt suger luft från dräneringslager eller borrade sugpunkter under plattan. Åtgärden skapar ett kontrollerat undertryck i marken och minskar inflödet. Passar platta på mark och källare.
• Radonbrunn: En sugpunkt borras i marken utanför huset för att ventilera radon ur genomsläpplig jord. Fungerar bäst i grus och sand. Mindre effektiv i tät lera.
• Tätning: Sprickor, fogar och genomföringar tätas med radontäta massor, cementbruk och elastiska fogar. Tätning används nästan alltid som komplement för att minska läckor.
• Ventilation: För förbättrade luftflöden används frånluft eller balanserad ventilation (FTX) med injusterade till- och frånluftsflöden. Särskilt effektivt vid blåbetong, men kräver noggrann injustering för att undvika drag och kallras.
• Krypgrund: Lägg radonduk på marken och anslut till frånluftsfläkt, alternativt skapa undertryck i grunden. Kontrollera samtidigt fuktbalansen.

Materialval handlar om täta rör, tystgående fläktar, radonduk/radonmembran, tätningsmassor och rörgenomföringar med radontäta manschetter. Avluften från sug eller brunn leds ovan tak, med goda avstånd från fönster och friskluftsintag.

Arbetsgång och kvalitetskontroll

En strukturerad process minskar risken för omtag och störningar i boendet. Följ gärna denna ordning:

• Förstudie: Gå igenom mätresultat, husets konstruktion och markförhållanden. Identifiera sann källtyp.
• Provhål och dimensionering: Lokalisera lämpliga sugpunkter och planera kanaldragning med korta, täta rörsträckor.
• Installation: Borra sugpunkter, montera rör, fläkt och avluft, samt genomför tätning i platta och väggar.
• Injustering: Starta anläggningen, kontrollera luftflöden och finjustera till stabilt undertryck.
• Verifiering: Gör ny radonmätning och dokumentera driftparametrar och ljudnivå.

Kontrollera att installationen är tät genom rökpenna eller läcktest runt fogar och genomföringar. Säkerställ att avluften mynnar säkert och inte sugs in i huset. Tänk på säkerhet: elinstallation ska utföras av behörig, arbete i krypgrund kräver andningsskydd vid damm och god belysning, och förbränningsapparater måste ha tillräcklig tilluft för att undvika bakdrag i skorsten.

Vanliga misstag att undvika:

• Endast tätning utan att skapa trycklindring i marken.
• Bara korttidsmätning som beslutsunderlag.
• Felplacerade dosor och mätning under pågående byggdamm eller renovering.
• Radonbrunn i tät lera där den ger liten effekt.
• Överventilering som skapar drag och hög energianvändning.

Drift, underhåll och vad som styr kostnaden

En radonåtgärd kräver enkel men regelbunden skötsel. Byt eller rengör ventilationsfilter enligt rekommendation. Kontrollera fläktar, upphängning och vibrationsdämpning en gång per år. Se till att kondensavledning från rör fungerar och att avluft inte blockeras av snö eller löv. Gör om radonmätning efter större förändringar i huset och med några års mellanrum för trygg uppföljning.

Kostnaden påverkas av flera faktorer: källtyp (mark, material eller vatten), husets konstruktion (platta, källare, krypgrund), markens genomsläpplighet, behov av flera sugpunkter, längd på kanaldragning, återställning av ytskikt och eventuella elarbeten. Till detta kommer driftskostnader för fläktar och service av ventilation. En genomtänkt projektering minskar installationsinsats och drift, och ger störningsfri vardag med stabilt låga radonhalter.